Sanningen om bounce rate

19 oktober 2018 |

Någon googlar. Personen klickar sig in till en artikel på din webbplats. Din nya besökare fängslas av rubriken – hämtar en kopp kaffe, slår sig ner och börjar metodiskt scrolla sig igenom texten.

Besökaren läser noggrant, hummar och smackar nöjt över det fina innehållet. ”Det här gänget kan sina grejer”, tänker hen i sitt stilla sinne. Tjugo minuters närläsning senare bokmärker besökaren artikeln, delar den på både Facebook och LinkedIn och stänger sidan.

Ett lyckat besök? Inte om du tittar i bounce rate-kolumnen i Google Analytics.

Vad menas med bounce rate?

Bounce rate (eller avvisningsfrekvens) är Google Analytics mått på hur stor andel av besökarna som landade på en viss sida på din webbplats utan att därefter klicka sig vidare till en annan sida.

Vad är en bounce?

Om besökaren inte klickar sig vidare, utan börjar och avslutar sitt besök på en och samma sida, räknas besöket som en bounce, eller en ”studs”. Notera att siffran bara gäller de besök som landade direkt på sidan i fråga, inte de som tog sig dit via menyn eller liknande.

Bounce rate, en trubbig värdemätare

Bounce rate används ofta för att ta reda på hur väl en landningssida presterar. Tumregeln lyder: hög bounce rate = dålig sida. Tyvärr är bounce rate inte bara ett populärt sätt att utvärdera innehåll. Det är också ett av de mest trubbiga och endimensionella mättalen i Google Analytics.

Bara vidareklick räknas (och det är ofta ett problem)

Bounce rate utgår från att det enda syftet med en sida är att få besökaren att klicka sig vidare till en annan sida på webbplatsen. Det funkar finfint när vi pratar om startsidan eller en produktsida – då vill vi ju att besökaren ska ta sig vidare eller gå vidare till varukorgen.

Men ibland, särskilt inom content marketing, kan målet med ditt innehåll också vara att utbilda, underhålla, informera och bygga ditt varumärke. Att besökaren dröjt sig kvar och läst din artikel kan ha ett stort egenvärde i sig. Det är dessvärre inte något som bounce rate tar hänsyn till. ”Mjukare” klick, exempelvis på en video, eller en knapp som fäller ut mer text tas inte heller med i beräkningen.

Betyder det att vi helt ska sluta använda bounce rate för att utvärdera content?

Inte nödvändigtvis. Som tur är kan du nämligen ta bounce rate-besten vid hornen och tämja den genom att skapa en egen definition av vad en studs innebär.

Visa bounce raten vem som är boss

Genom lite fixande och trixande i Google Tag Manager kan du själv avgöra när ett besök ska räknas som en studs i besökarstatistiken. Det kallas för justerad (adjusted) bounce rate.

Här är några exempel på hur du kan justera din bounce rate i rätt riktning:

  • Alla besök på en artikel som varar längre än 30 sekunder ska inte räknas som en studs, oavsett om besökaren klickar sig vidare till en annan sida eller ej.
  • Scrolldjup: Har besökaren scrollat sig förbi mer än 75 % av innehållet på sidan? Ingen studs.
  • Händelser som inte innebär ett regelrätt ”klick till annan sida”, men ändå borde räknas som en meningsfull aktivitet – till exempel videospelningar, delningar på Facebook, klick på mejllänkar = no bounce for you.

Ta-da! Plötsligt har du tillgång till betydligt mer användbara mått för att avgöra om ditt innehåll har lyckats fånga besökarens intresse. Som en bonus får du också njuta av den berusande kraften av att på riktigt ha tagit plats bakom spakarna för ditt eget GA-konto.

Ta tillfället i akt för att bekanta dig med Google Tag Manager

För att justera din bounce rate behöver du använda Google Tag Manager. Och visst, det är ett verktyg som det kan ta ett tag att få grepp om. Men om du har väntat på en ursäkt för att äntligen komma igång med GTM så är det här ett perfekt tillfälle.

Börja exempelvis med Hubspots nybörjarguide till GTM. När du fått grepp om grunderna kan du gå vidare och enkelt skapa din egen justerade bounce rate med hjälp av den här steg för steg-guiden från Medium.com.

Har du inte tid och ork att själv sätta dig in i detaljerna kan du alltid be en analytikerkollega om hjälp. Det viktiga är att börja fundera på hur du faktiskt vill definiera en studs. Är verkligen vidareklick det enda som räknas?

Gör livet lättare för dig (och marknadschefen)

Genom att använda dig av justerad bounce rate framträder en betydligt sannare bild av vilket innehåll som är bäst på att fånga besökarnas uppmärksamhet. Plötsligt blir det mycket lättare att utvärdera vilka artiklar som är i behov av uppfräschning och vilka som borde bli förebilder för framtida innehåll.

Du och marknadschefen kan nu ta mer välgrundade beslut om vilket sorts innehåll ni ska satsa på. Innehåll som på riktigt bidrar till att öka den långsiktiga försäljningen, er varumärkeskännedom och de där andra – stora – siffrorna som allt i slutändan handlar om.

Och besökarna då? Ja, de blir också glada. För nu kan du ju skriva mer om sådant som du vet att de tycker om.

Allt tack vare din nya vackra, sanna, justerade bounce rate.

Staffan Arrhenius, digital strateg och analytiker på Curious Mind